Grönt bolån är en ränterabatt banken ger till bolåntagare om byggnaden uppfyller deras energikrav i en energideklaration. De flesta banker ger en ränterabatt på 0,1 procent om byggnaden placerar sig i energiklass B eller bättre. SBAB ger även en ränterabatt om byggnaden placerar sig i energiklass C, men ger då endast 0,05% ränterabatt. Läs mer om grönt bolån.

I energideklarationen jämförs byggnadens energianvändning med de krav som ställs på en byggnad som uppförs med nu gällande byggregler, Om kravet precis uppfylls placerar sig byggnaden i energiklass C.

Energiklasser
A = EP är ≤ 50 procent av kravet för en ny byggnad.
B = EP är > 50 - ≤ 75 procent av kravet för en ny byggnad.
C = EP är > 75 - ≤ 100 procent av kravet för en ny byggnad.
D = EP är > 100 - ≤ 135 procent av kravet för en ny byggnad.
E = EP är > 135 - ≤ 180 procent av kravet för en ny byggnad.
F = EP är > 180 - ≤ 235 procent av kravet för en ny byggnad.
G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad.

Primärenergitalet är ett mått på en byggnads energiprestanda. Det infördes i Boverkets byggregler den 1 juli 2017 (BFS 2017:5, BBR 25). Kravet på en ny byggnads energiprestanda i Boverkets byggregler anges som ett primärenergital. Detta beräknas med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden. Den 1 september 2020 infördes nya viktningsfaktorer för energibärare för att beräkna primärenergitalet (BFS 2020:4, BBR 29).

De nya viktningsfaktorerna är:
El = 1,8
Fjärrvärme = 0,7
Fasta, flytande och gasformiga biobränslen = 0,6 ( Detta inkluderar ved, pellets och biogas)
Fossil olja = 1,8
Fossil gas = 1,8 (Naturgas)

Något förenklat kan man säga att om man värmer byggnaden med någon form av el multipliceras den verkliga energianvändningen med 1,8. Om man värmer med fjärrvärme multipliceras den verkliga energianvändningen med 0,7.

Att exempelvis värma byggnaden med naturgas (fossilt) jämfört med biogas (biobränsle) gör väldigt stort avtryck på primärenergitalet. Om 10 000 kWh gas används ett år för att värma byggnaden blir energimängden som används för beräkningarna 18 000 kWh om naturgas används, jämfört med 6 000 kWh om biogas används.

I beräkningarna tas även hänsyn till på vilken ort byggnaden finns. Detta kallas geografisk justeringsfaktor och används i beräkningarna som ett tal mellan 0,8-1,9. På vissa orter i exempelvis Norrland får man använda dubbelt så mycket energi jämfört med vissa orter i Skåne för samma energiklass.

Boverkets förklaring av primärenergital. Länk. Här finns även en del beräkningsexempel och genvägar till de olika föreskrifterna vi ska förhålla oss till. 

Byggnadens energianvändning ska normaliseras i energideklarationen för att visa energianvändningen vid normal användning. Exempel på normalisering är att energianvändnigen ska korrigeras om det varit en "onormal" temperatur i byggnaden vintertid. Om man använt mer eller mindre varmvatten än normalt i byggnaden ska också energianvändningen korrigeras. Man tar även hänsyn till hushållselens storlek i förhållande till det normala. Om man använt betydligt mindre eller betydligt mer hushållsel än vad Boverket anser är normalt (30 kWh/m2,år) ska energianvändningen korrigeras på grund av internlaster. 
Läs mer om normalisering på Boverkets hemsida. 

För att räkna ut energiklassen räknar vi ut byggnadens primärenergital enligt Boverkets föreskrifter BED, BEN och BBR. Föreskrifterna finns att läsa på Boverkets hemsida. Dessa uppdateras emellanåt och får då nya versionsnummer.
Nya byggregler införs 1 juli 2025 (BBR31).  Dock införs nya föreskrifter om energihushållning senare eftersom de ska samordnas med EU-direktiv. Då kommer det säkerligen ställas högre krav än idag för de olika energiklasserna.